Arkivet

Detta är ett inlägg jag inte ville publicera för jag fick inte till nån "knorr" på slutet.

Felrigningar = Kul

Jag: Hej det är Ella..

Han: Tjaa! (Asglad) Är Erik där?

Jag: Näe.. 

Han: (Fortfarande glad) Jag har nog ringt fel, hehe..

Jag: Haha, jaa..

Han: Eeh, okej.. Tjaråå! 

Jag: Hejdå..

Min pappa och mina brorar heter Erik i andranamn, varför vill alla prata med dem? 

Nästan samma sak har hänt förut.. Nu vet jag vem det var som ringt, men det fattade jag inte då..

Jag: Hallå..

Han: Hej, är Erik där?

Jag: Eeh.........(Meh, Vem av dem?).. Jaa.. Vänta lite..

Skulle jag hämta några av Erikarna? (Hur korkad får man va, vem kallar nån vid sitt andranamn..) Men jag satt kvar och lyssna.. Haha..

Sen la han på, fick veta sen att det var en kille i klassen..

Men..

Hur stor chans är det att man ringer fel till någon man känner?


Puss